Titan: regn som inte är vatten
Saturnus största måne är den enda månen med en tät atmosfär. Under det orange diset bildar metan moln, regn, sjöar och hav; under isskorpan tros ett globalt hav av flytande vatten finnas. Huygens landade 2005 och rotorlandaren Dragonfly väntas anlända 2034.
Kortfattat
- Diameter
- Cirka 5 150 km
- Avstånd till solen
- Cirka 1,43 miljarder km
- Yttemperatur
- Cirka −179 °C
Titans orangebruna himmel välver sig över kanaler och sjöar formade av metanregn. Saturnus största måne är omkring 5 150 kilometer bred, större än Merkurius, och den enda månen med en tät atmosfär. Vattenis beter sig som sten; de rinnande vätskorna är främst metan och etan.
En orange atmosfärslöja
Atmosfären består till omkring 95 procent av kväve, med metan som en stor del av resten, och yttrycket är cirka 1,5 gånger jordens. Ultraviolett ljus bryter ned metan till komplexa kolvätepartiklar och skapar det bestående orange diset. Först Cassinis radar och Huygens avslöjade den dolda ytan, vars medeltemperatur är omkring −179 °C.
Inuti Titan
Modellerna innehåller ett skal av vattenis och klatrater, ett troligt globalt hav med frostskyddande ämnen som ammoniak, djupare högtrycksis och en vattenhaltig silikatkärna med omkring 2 000 kilometers radie. Cassinis mätningar av gravitation och tidvattendeformation stöder ett vätskelager under skorpan.
Metanmoln, regn och hav
Metan avdunstar, kondenserar, regnar, skär kanaler och samlas i sjöar, ungefär som jordens vattencykel. Cassini fann många sjöar och hav i norr; Kraken Mare täcker hundratusentals kvadratkilometer. Vissa ytor är ovanligt lugna med mycket små vågor.
Huygens: den mest avlägsna landningen
Den 14 januari 2005, tre veckor efter separationen från Cassini, sjönk Huygens med fallskärm i omkring två och en halv timme till en slätt med isstenar. Bilder visade dräneringskanaler, kustliknande drag och vattenisstenar på metanfuktig mark. Det var den första mjuklandningen i yttre solsystemet och är fortfarande den mest avlägsna från jorden.
Skulle det gå att segla på ett metanhav?
En specialbyggd robotbåt skulle kunna flyta, men vanliga båtar tål inte kylan. Material, batterier, smörjmedel och radio måste konstrueras om, och kustförhållandena är dåligt kända. Människor behöver dessutom syre och extremt värmeskydd. Den täta luften och svaga gravitationen gör däremot flygning lockande.
Dragonfly: en flygande utforskare
NASA:s Dragonfly planeras skjutas upp tidigast juli 2028 med Falcon Heavy och anlända 2034. Den bilstora farkosten med åtta rotorer ska drivas med radioisotoper och flyga mellan organiskt rika sanddyner och kratern Selk för att studera prebiotisk kemi. Datum och rutter kan ändras under utvecklingen.
