Landsat
Den amerikanska serien Landsat, som drivs av NASA och USGS, har dokumenterat jordytan sedan 1972. Därmed kan forskare jämföra årtionden av förändringar i samma skogar, jordbruk och städer. Mätningar i flera våglängder visar även växternas hälsa och marktemperatur.
Kortfattat
- Operatör
- NASA (utveckling) och USGS (drift och datadistribution)
- Sedan
- 1972 (Landsat 1)
- Syfte
- Långsiktiga observationer av jordbruk, skogar, katastrofer och stadsutveckling
Kan vi se en stad växa från rymden? Landsat har dokumenterat jordens skogar, fält, glaciärer och städer i årtionden och skapat en ovanligt lång dokumentär om planeten.
Den första Earth Resources Technology Satellite sköts upp den 23 juli 1972 och fick senare namnet Landsat 1. Den inledde ett av de mest långvariga sammanhängande jordobservationsprogrammen.
Vad är Landsat?
NASA utvecklar Landsat-satelliterna; USA:s geologiska myndighet USGS driver dem och distribuerar data. De studerar främst land men fotograferar också kuster, sjöar och floder.
Landsat 8 sköts upp 2013 och Landsat 9 följde den 27 september 2021. Deras nästan polära solsynkrona banor ligger omkring 705 kilometer över jorden. Tillsammans återkommer de ungefär var åttonde dag och passerar vid liknande lokal tid så att belysningen blir jämförbar.
Mer än synliga färger
Multispektrala instrument registrerar synligt, nära infrarött och termiskt infrarött ljus. Friska växter, torr mark och varma områden framträder på olika sätt i banden.
Användningsområden är bland annat bedömning av grödor och bevattning, skogsövervakning, följder av översvämningar och bränder, stadsutbredning, glaciärers tillbakagång och kustförändringar.
Är bilderna som kartan i mobilen?
Inte riktigt. Mobilkartor prioriterar igenkännbara detaljer och navigering och kombinerar ofta datum och källor. Landsat prioriterar jämförbara, återkommande observationer. Bilderna har kanske inte den finaste upplösningen men är idealiska för att jämföra samma plats över årtionden.
En kamera som fungerade i 29 år
Landsat 5 var i drift 1984–2013, omkring 29 år, och fick ett Guinnessrekord som den längst fungerande jordobservationssatelliten. Det fritt tillgängliga arkivet låter elever, forskare och andra bygga sin egen tidsmaskin för jorden.
