Pallas: en ovanligt lutande bana
Pallas upptäcktes 1802 som den andra asteroiden någonsin och är asteroidbältets tredje största kropp. Banan lutar omkring 35 grader, ytan är kraftigt kraterfylld och ingen rymdsond har ännu besökt den.

Kortfattat
- Diameter
- Cirka 513 km
- Medelavstånd till solen
- 2,77 AU
- Omloppstid
- 4,62 år
Om de flesta asteroidbanor ligger som spår på en skiva skär Pallas genom dem i en bana som lutar omkring 35 grader. Den var den andra asteroiden som upptäcktes och är asteroidbältets tredje största kropp. Den golfbollsliknande, kraterfyllda ytan har ännu aldrig besökts av en rymdsond.
Den andra upptäckta asteroiden
Efter att Ceres upptäckts och sedan tappats bort 1801 beräknade Gauss dess bana. Under sökandet fann Wilhelm Olbers en annan rörlig punkt över Bremen den 28 mars 1802: Pallas, uppkallad efter Pallas Athena. Den kallades först planet men fördes senare till den växande asteroidgruppen.

En ovanligt lutande bana
Pallas ligger i genomsnitt 2,77 AU från solen och går runt den på 4,62 år. Banlutningen på 35 grader och excentriciteten omkring 0,23 gör att den korsar asteroidbältet i ovanliga vinklar. Höga kollisionshastigheter kan förklara den sönderslagna ytan, medan lutningen gör ett sondbesök bränslekrävande.

Ett primitivt inre?
Pallas är en typisk asteroid av B-typ med vattenhaltiga silikater, albedo nära 0,14 och ett svagt blåaktigt spektrum. Diametern är omkring 513 kilometer och densiteten cirka 2,9 g/cm³. Den kan ha kvar porer och kanske aldrig smälte och skiktades fullständigt. En stenig mitt, vattenhaltiga lager och gammal regolit är härledda modeller, inte direkta mätningar.

En våldsam nedslagshistoria
Pallas roterar på 7,8 timmar och axeln lutar omkring 84 grader, vilket ger extrema årstider. VLT/SPHERE-observationer publicerade 2020 visade tätt med kratrar; kratrar över 30 kilometer täcker minst tio procent av ytan. En ljus fläck i söder kan vara salt och antyda äldre vattenrelaterad aktivitet. Upprepade nedslag bidrar också till den oregelbundna formen.
Varför har ingen sond besökt Pallas?
Att ändra banlutning kräver mycket hastighetsförändring och bränsle, ofta mer än för att nå Ceres eller Vesta. Gravitationsassistans och effektiv elektrisk framdrivning kan hjälpa. Närmätningar av gravitation, sammansättning och form skulle kunna skilja en differentierad protoplanet från en porös, primitiv överlevare.
En av asteroidbältets tre stora
Ceres, Vesta och Pallas innehåller tillsammans över hälften av bältets massa; Pallas står för omkring sju procent. Dawn utforskade de två första och lämnade Pallas som ett obesökt arkiv över planetbildningen.



